Kvinnor bestraffades för sömnad

Kvinnor bestraffades för sömnad

Fram till 1800-talets mitt fick bara männen sy kläder. Kvinnor bestraffades om de kom fast för att ha sytt annat än underkläder. 

  – Skråväsendet grundades på 1600-talet. Hantverkare och handelsmän var tvungna att ansluta sig till skrået, som var en form av fackförening. Antalet skräddare var reglerat till högst tre per stad.

Helena Jern är forskare och textilkonservator på Österbottens museum. Hon berättar att skråväsendet lades ner 1869. Fem år tidigare hade ogifta finländska kvinnor fått börja arbeta utanför hemmet.

– Då blev det möjligt även för kvinnor att grunda syateljéer, men framför allt behövde textilindustrin kvinnlig arbetskraft.

Tack vare att symaskinen uppfanns blev det möjligt att dekorera kläderna på ett helt nytt sätt. Det syntes i modet på 1850-talet. Vid samma tid kom ytterligare en uppfinning: kameran.

– Det blev populärt att klä upp sig och gå till en fotoateljé, och fotografen var ibland kvinna. Man gav foton av sig själv till släktingar och vänner.

Catwalken uppstod på 1860-talet i Paris. Handsydda kläder visades upp och modetidningarna spred information om det senaste från Paris. Bilderna färglades för hand.

– Det förekom spionage på den här tiden. Franska och engelska klädskapare tävlade om marknaden, eftersom modeindustrin var ekonomiskt betydande.

Kring förra sekelskiftet lanserades jugendmodet. Jugendperioden introducerades till Världsutställningen i Paris år 1889, då 100-årsjubileet efter franska revolutionen firades.

Tygerna var mjuka och där hade kvinnorna en fördel: de hade länge sytt underkläder i mjuka tyger.

– Det innebar ett framsteg för sömmerskans yrke.

Under  1920-talet blev kjolarna för första gången kortare. På 1940-talet kom den kvinnliga kostymen med kjol och jacka och på 1950-talet blev nylon från Amerika modernt hos oss.  Då var skillnaden mellan fattig och rik ännu synlig i klädseln.

– Hippierörelsen innebar en avgörande förändring. Modet blev mer demokratiskt, säger Helena Jern.

Anne Manner/Existens

 

Konsulinnan Hjördis Schauman Bruun bar båda klänningarna på brodern konsuln Harry Schaumans 50-årsfest i Stockholm år 1929.

– En släkting spillde hela sitt konjaksglas över den röda klänningen, så konsulinnan bytte till den svarta. Båda är sydda i georgettetyg och från Frankrike, säger Helena Jern.

Klänningarna är donerade till museet av dottern Berit Bruun.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

17 − 13 =