Förr och nu

  • Vad åt eleverna år 1860?

    Här presenterar vi spisordningen som gällde år 1860 för eleverna i den då nygrundade Korsholms jordbruksskola. Texten är ett utdrag ur Korsholms skolors 150-årshistorik. Upphovsrättens ägare är densamma som författaren till den här texten.

    Historiken utkom år 2009, 150 år efter att jordbruksskolan grundades.

    Text: Anne Manner

    Foto: Anne Manner

    ”Spisordningen, uppgjord av föreståndaren inför skolans allra första verksamhetsår, ger en noggrann bild av vad som stod på matbordet. Vintertid, när dagarna var kortare och arbetet mindre tröttande, serverades också enklare rätter och mindre mängd mat per dygn.

    Frukost fick eleverna efter morgonens teorilektioner, alltså mellan klockan åtta och nio. Söndagens frukost gav omväxling. Då serverade kosthållet smörgås samt uppkokad mjölk på mjölgröt. Veckans övriga dagar bestod frukosten mest av potatis med saltlake, ibland med lite smör och surmjölk, ibland med uppkokad mjölk på gröt.

    Mellan klockan ett och två var det dags för middag. På vintersöndagarna, alltså från mitten av september till medlet av maj månad, serverades kött med potatis och grynvälling. Veckans andra dagar stod kokt potatis och svin- eller nötkött, alternativt kokt potatis med saltlake, på bordet. Ett par gånger i veckan ingick smör i middagen, och oftast fick eleverna dricka surmjölk till maten.

    Dagens tredje mål mat fick eleverna efter skoldagens slut, det vill säga mellan klocka åtta och nio på kvällen. Vintersöndagar och -onsdagar bestod kvällsvarden av köttsoppa med ärter. Annars var saltfisk, bröd, gröt och välling med sötmjölk vanliga rätter.

    Från mitten av maj till medlet av september, då dagarna var längre och arbetet tyngre, åt eleverna frukost och middag tidigare och ett mellanmål serverades klockan fyra på eftermiddagen.

    Sommarsöndagarna inleddes med smörgås samt uppkokad mjölk på mjölgröt. Vardagsfrukosten bestod av saltfisk med potatis eller fil. Uppkokad mjölk på gröt var också en vanlig start på sommarvardagen.

    Söndagsmiddagen bestod sommartid av rökt nötkött eller kokt fisk och grynvälling. Annars var det kött eller saltfisk och kokt potatis som serverades, med antingen surmjölk eller ölsupa till.

    Mellanmål bestående av saltfisk eller surmjölk serverades alla sommardagar utom söndagar.

    Kvällsvarden var likadan både sommar och vinter. Som tillägg till den ordinarie spisordningen skrev föreståndaren att det till alla högtider skulle kokas någon form av fisk samt gryngröt.”

    ––––––

    Med dagens ögon betraktat låter det ganska ensidigt, eller hur? Då ska vi dessutom ha klart för oss att Korsholms jordbruksskola hade gott om mat, eftersom en mångsidig produktion ingick i utbildningen. Under nödåren klarade de sig undan svält, och delade till och med med sig till de som drev omkring och tiggde mat under den hemska tiden i vårt lands historia.

    Titta på vilken lunchmeny som helst i dagens skolor och jämför. Har du funderingar på maten vi äter? Varifrån den kommer, hur och av vem den produceras, vad den egentligen kostar? Hur tror du att vi mår, jämfört med eleverna på jordbruksskolan år 1860? Skriv till oss!